torsdag 11 oktober 2012

Vandrande pinnar

Innan min son skaffade vandrande pinnar så visste jag inte mycket om dem. I zoobutiken fanns tre stycken kvar och jag tyckte att det var lika bra att ta alla. En dog direkt och det var "ju" ingen bra start. Men sedan har det gått bra. För några veckor sedan fick de ungar. De är mästare på att inte synas. Jag som älskar utmaningar av det slaget kan sitta hur länge som helst och titta efter dem. Med betoning på sitta. Ha ha. Det tar ett tag att se dem. De är också de billigaste djuren man kan ha i foder och strö. Allt de behöver har vi hemma vilket är väldigt välkommet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar